Direktlänk till inlägg 26 oktober 2012

"Hur kan man tappa orken att andas?".... Hur kan man tappa lusten att andas?"

Av hel-trasig - 26 oktober 2012 03:33

En lång rubrik idag, men den behövs för att förstå det jag vill skriva.


I natt hörde jag en låt på en av mina vänners Spotify-listor, den innehåller just dem orden som finns i rubriken. Och jag kände direkt att jag kunde ge svar på frågorna. Och det skulle nog de flesta, som provat eller lyckats med att begå självmord. Eller med det lite snällare uttrycket, Försökt eller valt att avsluta sitt liv.

 

Nu är det ytterliggare ett starkt ämnen som berör många. Ja, jag kan själv tala av erfarenhet. Jag har försökt, men blivit avbruten och inlagd på psykjouren.


Allt börjar med att min morfar innan han gick bort led av cancer, och med cancer innebär det att man får starka mediciner. Mediciner som även fanns kvar efter det att han gått bort. Eller de skulle inte ha funnits kvar, jag hade fått i uppdrag att lämna in de på apoteket, men valde att bara lämna in en del och behålla lite. Eller lite, ganska mycket.


En kväll blev jag ifrågasatt om varför jag kunde ha kondomer liggandes kvar in min byrålåda efter det att jag blivit utsatt. Jag kan ärligt talat säga att jag inte ens tänkt på de och de var flera år gamla. Så jag och tant började bråka, jag har ganska många minnesluckor från den kvällen, så jag kan kanske inte direkt skriva sammanhängande. Mitt uppe i all uppståndelse, vet jag att jag går in på mitt rum och smäller igen dörren. Jag kommer ihåg att jag sitter på sängkanten och sväljer medicinerna som finns kvar, jag vet inte hur många eller hur lång tid det tog innan min mamma senare kommer in på mitt rum för att säga god natt. Men hon hittar mig iaf, sedan har jag minnen av att jag ser blåalampor och att jag vaknar till av att jag kräks. Jag hade då blivit körd i ilfart in till akuten för magpumpning, och när jag vaknar ligger jag i ett kalt rum på psykskuten med en massa slangar överalltt, jag menar verkligen överallt! Innvärtes och utvärtes.


Sedan följde en vecka av samtal och motmediciner innan man kunde konstatera att jag var frisk nog att åka hem. Eller jag kan aldrig kalla mig helt frisk, jag är sjuk, jag har ångetsattacker och depressioner.


Denna händelse finns långt bak i mitt minne och jag har insett att jag inte försvann för att det fanns en mening med mitt liv på jorden. Jag är en person som kan och ska göra stordåd. Jag ska finnas för andra, jag är tydligen tillräckligt stark för att kunna hjälpa och inspirera andra.


Jag förstår mer och mer för varje dag hur stark, duktig och bra jag är. Kanske lite för att C tjatar om det ganska mycket, men jag efter en tid även själv insett det.


JAG ÄR BRA, JAG KOMMER ATT KLARA DET HÄR!!!

JAG ÄR STARK!

 


Trasdockan

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av hel-trasig - 25 december 2012 00:20

Ja, vad ska man säga julen ska ju vara till för familjen och barna. Men jag känner just nu en stor klump i magen efter dagen.   Min julafton brukar börja med förmiddagen hemma hos farmor ute på landet, vilket den även gjorde i år. Där äter jag, f...

Av hel-trasig - 14 december 2012 22:22


Inte läge för en kopp te på balkongen    

Av hel-trasig - 14 december 2012 22:20


Vem har sagt att en tavla måste sitta på väggen?    

Av hel-trasig - 14 december 2012 22:16


Politik  

Av hel-trasig - 14 december 2012 22:12


Det lönar sig inte alltid att köpa en större förpackning Den lilla innehåller 1l konsentrerad saft och den stora 1,5l, men genom att det ska tillsättas olika mångder vatten per färdig liter saft bilr det mer dirckfärdig saft av den mindre flaskan ...

Ovido - Quiz & Flashcards