Direktlänk till inlägg 24 oktober 2012

Bloggen är inte länge bara min

Av hel-trasig - 24 oktober 2012 00:49

Jag har idag pratat med C, jag pratade om mina känslor och min ångetsattack från igår. Tänk att hennes röst kan vara så lugnande och får mig glad. Vi kan prata om saker som skulle få vem som helst att fundera på hur en människa kan fungera och sköta sin vardag. Idag pratade vi, förutom om det jag tidigare har nämnt även om min vardag just nu. Hur jag fungerar och hur jag sköter den, eller just nu missköter den.


Jag har den senaste tiden nästan vänt på dygnet, jag går och lägger mig lagom till vinjetten av morogonsoffan på TV. Jag sover till mörkret faller på igen. Vilket inte är bra, man behöver ljus, solljus för att må bra. Jag kompencerar mitt dagsljus bortfall med en lägenhet med många ljuspunkter. Taklampor, stearinljus och andra lampor.

Jag äter inte heller som jag ska, jag äter en tallrik fil och flingor innan jag somnar och sen äter jag en tallrik till efter jag vaknat. Annars under dagen äter jag inte speciellt mycket, jag dricker mest te och snusar. Många liter Earl gray och många prillor blir det, men jag känner mig lite stolt över att jag iaf får i mig fil.


Vi pratade också om saker jag fortfarande inte kommit över, eller har svårt för. Och så pratade vi om saker jag har lyckas besegrat.

Ett moment som många tar för en daglig rutin är att duscha, men jag kan inte de. Jag kan aldrig släppa tankarna från den tiden jag blev utnyttjad och kunde stå i duschen i timmar. Jag menar verkligen timmar. Jag bara stod där med iskallt vatten och grät, jag kände mig inte berättigad att använda varmvatten. Eller så kom känslan tillbaka om hur en varm säd rann ut efter mina ben efter akten. Samma känsla finns kvar idag, den varma äckliga känsla från någonting som rinner efter mina ben. Det spelar ingen roll om att jag vet att det bara är vatten i min egen dusch. Minnerna är för påtagliga. Mina duschar sker inte dagligen, bara mer sällan...


En anna sak som också är kopplade till övergreppen är det att jag bor så j*vla nära Ds lägenhet, jag bor typ 100m bort fågelvägen. Varje gång jag står på min balkong ser jag taket på huset där allting skedde. Eller allting skedde inte där men de flesta gånger.

Jag känner mig på sett och vis stolt över att kunna bo så nära. Jag har själv kommit underfull med att det inte är själva lägenheten som är min förövare, det är bara en lägenhet. Jag sökte till och med lägenheten som ligger vägg i vägg med den lägenheten innan jag fick min lägenhet som jag har idag. Bara just nu, för stunden funderar jag på om jag verkligen hade brytt mig speciellt mycket om jag hade bodde där. Troligen inte, annars hade jag inte sökt den.



Så nu för att återkoppla inlägget till rubriken, min blogg är inte bara min längre. Under mitt samtal med C idag valde jag att maila henne länken, jag vet att jag skickade den till henne efter mitt första inlägg, men jag tror inte hon kommer ihåg det.


Jo, jag valde att berätta under samtalet att jag hade skickat länken till henne och frågade faktiskt om hon fick läsa den under samtalet, och varför skulle hon inte få de?! Hon vet ju redan så mycket, och blir inte direkt avskräckt av att höra min berättelse. Hon är min PÄRLA, hon bryr sig ju faktiskt!!! Så hon valde att börja läsa, och jag bara märkte hur hon sjönk in mer och mer i texterna. Nästan så mycket att jag undrade om hon skulle lägga på luren. Men hon valde att sluta läsa och beröma mig för mina ärliga texter. Hon verkade berörd, tagen  och stolt. Eller jag fick den känslan iaf.


C sa att det verkade som att det fungerade för mig att skriva av mig. Och det gör det verkligen, jag måste ju kämpa med min dyslexi. Jag måste ju verkligen konsentrera mig på det jag gör, även om det jag skriver om inte alltid är lätt. Jag känner att jag fick ny engeri att skriva.



Nu ska jag gå och lägga mig och försöka sova, jag ska inte kliva upp. Och bara om jag måste gå på toa, men jag ska verkligen försöka sova innan morgonsofforna börjar.


Trasdockan

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av hel-trasig - 25 december 2012 00:20

Ja, vad ska man säga julen ska ju vara till för familjen och barna. Men jag känner just nu en stor klump i magen efter dagen.   Min julafton brukar börja med förmiddagen hemma hos farmor ute på landet, vilket den även gjorde i år. Där äter jag, f...

Av hel-trasig - 14 december 2012 22:22


Inte läge för en kopp te på balkongen    

Av hel-trasig - 14 december 2012 22:20


Vem har sagt att en tavla måste sitta på väggen?    

Av hel-trasig - 14 december 2012 22:16


Politik  

Av hel-trasig - 14 december 2012 22:12


Det lönar sig inte alltid att köpa en större förpackning Den lilla innehåller 1l konsentrerad saft och den stora 1,5l, men genom att det ska tillsättas olika mångder vatten per färdig liter saft bilr det mer dirckfärdig saft av den mindre flaskan ...

Ovido - Quiz & Flashcards