Direktlänk till inlägg 10 juli 2012
Nu börjar verkligheten hinna ikapp, jag är ledig från jobbet i dagarna 2 och känner hur ångesten sakta kryper fram. Den är riktigt ihärdig och jag vet inte hur jag ska få den att försvinna. A är på semester vilket innebär att jag inte kommer ha min "en timme i veckan" på ca 6 veckor. F**k!!!
Men jag ska vara stark, jag ska inte visa mig svag, inte nu, jag kan inte svika jobbet. Jag kan inte ha rispor bland alla barn, det måste finnas andra sätt! Ja det finns andra sätt, men jag kan inte hitta dem just nu. Jag behöver hjälp med det.
Att ringa C är ett alternativ, men inte just nu. Det känns defenetivit inte rätt att ringa henne denna tid på dygnet när hon är på semester. Jag vill ju att hon ska få vila och njuta av sin semester. Jag vill inte förstöra den för henne, hon har det ju inte alltid lätt hon heller, även om hon är stark uttåt. Fast ett SMS testar jag nog innnan jag gåt och lägger mig bara för att ge henne en hint och hur jag mår. Det känns lite lättare, iaf för mig.
Trasdockan
Ja, vad ska man säga julen ska ju vara till för familjen och barna. Men jag känner just nu en stor klump i magen efter dagen. Min julafton brukar börja med förmiddagen hemma hos farmor ute på landet, vilket den även gjorde i år. Där äter jag, f...